Med Z

Mac Edin - Med Z - 2011-12-09Han klädde så bra i hatt att jag ibland tänker att jag ska skaffa en åt mig själv.

Nån slags bokstavskombination hade han. Det tror jag nu så här i efterhand.
Nån light-version, kanske.
Det visste han nog inte, ingen visste. Det var liksom inte uppfunnet, tror jag.

Jag tänker inte på alla dessa bokstavskombinationer
som engagerade honom till den milda:
KD
KF
VU
VISIDA
KS
LP
TIC
ATP
KR
ITP
BB
IME
FS
PK
LT
…Ja, kanske kunde man slumpvis para ihop bokstäver och fråga
honom och han hade svarat ”Ja, absolut.”
”Milda” i det här sammanhanget står inte för mildhet utan snarare
”alldeles oerhört, fantastiskt mycket – och hela tiden” dvs milda grad.

Engagemanget var inte teater. Det var på riktigt, på blodigt allvar. Kanske det var därför det var just blodet som blev hans svaghet – och styrka.
Hans eget, svaghet.
Tron på Jesu blod, styrka.

En del skulle påstå att han levde ett par decennier på bonustid. Två bypass, två operationer i halspulsådrarna och ett gäng ballongsprängningar. Små, små tabletter med sprängkraft låg ofta under tungan – när de inte togs ut och fick vila en stund på instrumentbrädan i väntan på ett nytt uppdrag.

Han var stark och envis.
Envis – det var för honom en komplimang.
Han sa kiosk med bara ”k”.
Mögel stavade han med ett ”g” men sa två.

Han berättade rolig historia.
Skriver i ental då han ofta körde en i taget. Alla fick höra, och under turnén utvecklades historien till en ny version.
Han skrattade så han kiknade. Inte alls konstigt då det bara var riktigt roliga historier som hamnade på hans repertoar.
Om man gav honom en historia han gillade så kunde han glömma vem han fick den av.
Så ett par veckor senare så laddade han, hade bra berättarteknik bortsett från kiknandet, och sedan fick man höra en helt ny version av den historien man givit honom.
Det sa man inte. Man skrattade. Inte alls svårt. Åt historien eller åt entusiasmen, eller båda.

Jerusalems förstöring, fick vi lära oss, var lindrigare och en mer städad tillställning än ordningen i våra sovrum.

Han talade alltid gott om oss.
Inte till oss så ofta, men om oss. Man önskade ibland att han sagt det till en ibland men måste jag välja mellan som det var och tvärtom så väljer det som var.

Han hann med mycket. Kom från en stor familj och med dagens mått bildade han en egen stor familj. Vid namngivningen av barnen blev det kort – alla fick i princip tre bokstäver var.

Han sålde under hela livet: försäkringar, tidningar, frimärken, tavlor, hus, åsikter, idéer.
Han köpte också – och sålde igen. Köpte, sålde.
Teknik och nya prylar/idéer var ett intresse, lite på avstånd. Var ofta tidigt ute med nya grejer men inte så uthållig i intresset att helt och fullt behärska användandet.

Alla visste vem han var – världsberömd i hela trakten. Han gillade det, tror jag. Oftast.

Ordnade gärna fest och evenemang. Surströmming och marknader, konserter, firanden av olika slag. Överraskade sig själv och andra med oväntade inslag och upplägg.

Det är klurigt att sammanfatta 74 år, 9 månader och 3 dagar i ett enda inlägg.
Och det var inte min avsikt att skriva en heltäckande biografi – det var det här som dök upp i mitt huvud nu när jag tänker på att natten mellan 8 och 9 dec 2006, för fem år sedan, så somnade han för att inte vakna mer i den här världen.

Jo, en sak till:
Just att han fick somna, i sin egen säng, var den bästa avresa han kunde fått.
Han var ”på” eller ”av”. Då och där slogs strömbrytaren av. Klick.

Z då?
Han stavade sitt namn så: Matz.
Den historien tar jag kanske en annan gång.

Tack för arvet pappa:
entusiasm, mod, kreativitet, uthållighet och nogrannhet.

Annonser

One response to “Med Z

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s